Många suckar och nästan får rysningar när de hör att man spenderar närmre 10 h på gym varje dag. För mig som både jobbar på gym och även utför min hobby här är det såklart väldigt naturligt. Gym för mig är inte samma sak som för de flesta andra. Istället för att se det som ett ställe där folk svettas och blir smutsiga ser jag det som ett ställe där endorfiner frigörs och gör folk till lyckligare och med det bättre människor. Jag ser det som stället där liv förlängs istället för ett ställe där man barautför något nödvändigt ont som tar upp tid av det man kallar sitt liv. Jag ser gymmet som en plats för framgång snarare än en plats för motgång.Gymmet är inget tidsfördriv, det är inget förknippat med ångest eller måsten. Det är bara glädje, lycka och något otroligt prioriterat.

Gymmet är min zon, det är där jag blir den jag vill vara och den jag vill andra ska uppfatta mig som.

Visste ni att vår vadmuskel skiljer sig lite från övriga muskler?

Massa power cleans nöttes i boxen igår. Grymt pass!

Stången är i exakt samma höjd på båda bilderna, det är endast jag som har rört mig under den. Varför? för att den såklart är tung och genom att ta mig under den och hämta kraft från ben är förutsättningarna att jag lyckas med lyftet betydligt större än om jag skulle låta stången göra jobbet. Allt handlar om explosivitet och snabbhet under skivstången!

-          Men du måste ju ha en vilodag!?

Nja, jo, nej, eller alltså. En hel dag? Är det vad det handlar om, från morgon till kväll? Men om jag säger att mitt träningspass är måndag morgon kl.8.00 och nästa pass är 20.00 på tisdag kväll, vad säger du då som säger jag måste ha en vilodag synonym med att vakna, inte träna någonting alls under dagen utan det låta först vara ok när klockan går över midnatt?

Det här med vilodagar finner jag intressant. Ibland, många gånger faktiskt, undrar jag om det här med vilodagar bara är ett försvar. Ett försvar för att slippa träna, för att kunna lata sig med gott samvete. Folk är så rädda för att bli övertränade, för att gå sönder och inte få de resultat man önskar för att man skulle träna fööööör mycket. Det kommer inte att hända. Vi är knappast i riskzonen att behöva oroa oss för att vi kommer att bli övertränade utan snarare tvärtom, i riskzonen att vi rör på oss alldeles för lite.

Ja, kroppen behöver vila för återhämtning. Det är givet och det är inget jag kan säga emot, trots att jag själv önskar man kunde köra minst 5 pass varje dag utan att kroppen påverkas negativt. Men vad är din definition av vila? För att veta det här måste du såklart först ta reda på din relation och definition till din träning. Är träning promenad för Lasse är kanske vila för honom att ligga i soffan. Är träning att löpa 2-4 mil för Jonas som är marathonlöpare är kanske vila för honom att löpa milen.

Det är sällan numer som jag har vilodagar synonym med att inte röra mig ”mer än jag behöver”. Mina träningstimmar har alla olika fokus och med det också olika intensitetsnivåer vilket ger mig chans att kunna träna utan ”rena” vilodagar. En vilodag är för mig ofta synonym med en powerwalk eller en längre löprunda där jag löper utan klocka, krav och prestige. Alla måste hitta sin definition av träning och vidare av vilodagar. Du är du och med det har du inte samma förutsättningar som jag. Att jämföra är aldrig hållbart liksom att slå fast vid det seglivade uttrycket ”men man måste ju ha en vilodag?!”.

Trevlig lunch med Milad och Karin satte ännu lite mer guldkant på denna måndag.

Ett knäböj om dagen och benen blir glade ;)

Att sova dåligt med vetskapen att man ska upp tidigt och ut och löpa med kund och leverera en träningsupplevelse är inte optimalt. Men så fort jag kom upp och fick min kvarg i magen gick det av bara farten. Morgonkund betades av och egenträning likaså. Att sedan njuta av keso vid vattnet med kollega utanför gymmet blev min måndagslyx.

Eftermiddagen fortsätter med jobb och träning i boxen. En tuff vecka ligger framför mig där jag ligger högt i timmar i båda egenträning såväl mina klienters. Bara roligt, jag är ju mitt uppe i det jag kallar mitt liv!

Sunday Chipper:

Är det bara jag som rynkar pannan när Dressman´s nya reklam spelas upp på TV:n? För er som inte sett den så trycker de på att de nu öppnar upp ett utbud med XXXXXXXXXL (9) kläder. Det här är skrämmande.

Hade jag fått bestämma, och det får jag ju åtminstone på den här sidan, så hade jag aldrig uppmuntrat till en produktion av dessa stora storlekar. Nej, du få se till att gå ner i vikt innan du kan köpa den här skjortan som tyvärr inte görs i större storlekar. Så är det med det. Punkt.

-          Men det är ju jättebra att det finns något för alla?!

Ja, det är jättebra att det finns något för alla, MEN inte inom den här kategorin. Genom att göra sådana här enorma XXXL storlekar finns det ju längre inget problem med att bära på en övervikt. Hade det inte funnits en XX-storlek hade det kanske varit någon där ute som hade fått en wake-up call att nu är det dags att göra något åt det här för det inte längre finns några kläder som passar, men nu kommer det här aldrig att hända för det är ju tydligen helt normalt att numera vara en XXXL.

Hur sjukt är det inte att vi måste anpassa samhället efter det faktum att vi börjar bli så överviktiga? Snart finns det väl längre inte kläder i XS och M…

Huch, pigga ben efter en gårdag som bara innebär en lätt återhämtningslöptur. Inga vikter lyftes alltså. Jag var laddad och hoppades på att dagens WOD skulle innebära löpmoment. Min önskan gick i uppfyllelse. När jag entrar boxen ser jag följande:

Yes, laddad till max men innan dess en lång uppvärmning. Fokus på att få igång axelpartiet inför overhead squat. En övning som jag tycker är sjukt rolig då jag känner att min starka sida är ben. Att sedan ha en stång över huvudet är ett moment som gör det hela lite mer nervöst såklart, men givetvis roligt. Tidigt bestämmer jag mig för att min vikt kommer att läggas på 25 kg, inte riktigt RX som idag var 30 kg för oss tjejer. Jag visste nog att jag skulle fixa 30 kg, eller det gjorde jag, men sen tänkte jag 15 repetitioner X5. Fan! Efter lite diskussion med killarna kom vi fram till att jag skulle lassa på till RX trots allt. Kändes betydligt bättre att lägga sig på den ”riktiga” nivån även om jag nu visste det skulle göra betydligt mer ont.

3,2,1 kör! Vi var igång med pigga ben, jag hade satt upp som mål att inte komma över 14.30 min. Det skulle gå då jag föreställde mig jag kunde ta ut mig mer i löpningen och sedan fokusera och ta den tid jag skulle behöva på böjet.

Inför min sista runda av OHS är det tungt från repetition ett. Jag har lärt mig att jobba i nuet, att fokusera på en repetition i taget och ta det därifrån. Att veta vid repetition 1 att man har 14 kvar när stången svajar åt alla håll och man knappt hittar en stabil position är inte sådär roligt. Men som sagt, nuet var det. När jag har 1 (jävla!) repetition kvar åker den i golvet och snabbt som attan försöker jag få upp den, det är ju bara en reps. kvar! En kille hjälper mig men jag får inte upp den, han får råda mig att vila några sekunder innan sista. Det sög, men det fanns inget alternativ. Jag tappade nog minst 20 sek på det från att jag tappar den. Men tillslut lyckas jag avsluta och den satt perfekt. 15.34 min på RX känns helt okej eftersom jag var så nära att köra med 25 kg.

Min sista repetiton, glädje

Njuter i detta nu av kvällssolen med älskade Milad! Åh! Ännu vecka är till enda och jag ger mig själv en helg med solsken (?), massa crossfit och häng med fina människor. Hoppas ni får en lika härlig helg som jag och roligt att klicka in här och se att ni allt börjar kommentera lite nu! Keep up the good work! Jag vill ju känna att ni är här mer än bara se att besöksstatistiken skjuter i höjden:)

Gårdagens träning blev minst sagt pulshöjande.

För mig ligger en stark vilja väldigt nära hjärtat och att behöva tacklas med dålig motivation gällande att ta sig iväg till ett träningspass eller ge sig ut på den där löprundan man vet är som en enda lång avrättning är aldrig något jag behövt göra.

Många fler gånger än timmar jag tränat i mitt liv har jag försökt komma underfund med vad det är som motiverar mig till den nivån att jag tar mig tid till att faktiskt sätta på mig träningskläderna 6-10 gånger i veckan och till på köpet stråla av lycka timmarna innan jag ger mig iväg på ett pass.

Träning har varit en naturlig del av mitt liv och en konstant inneboende hos mig. Alltid har det varit något, fotboll, innebandy, ridning, löpning, karate, you name it. Min uppväxt har präglats av att man alltid ska göra det man älskar och jag fann träning och rörelse oerhört älskvärt i tidig ålder vilket jag inte har ord tillräckligt att tacka min omgivning för.

Jag har aldrig haft någon annan relation med träning än att det är något förbannat roligt. Träning har för min del aldrig varit relaterat till vikt, till sjukdomar, prestige, hälsorisker eller något som sitter uppe som en lapp på kylskåpet som måste göras. Det här är jag övertygad måste vara nyckeln till dörren och rummet dit all min obegränsade motivation befinner sig.

Många gånger har träning varit som terapi, som min egen psykolog. Träning har varit mitt sätt att släta ut en dålig dag, sudda ut en hård kommentar, svettas istället för att gråta, glömma istället för att minnas, fira en fantastisk händelse, göra mig själv lyckligare än jag redan är eller helt enkelt pina mig själv genom ren smärta när jag vet att jag har begått ett misstag eller sårat någon.

Träning är min sanna kärlek, det är min partner som jag har full kontroll över i alla lägen, jag kan välja när jag känner för att umgås med den, när jag vill ha ett break så tar jag det utan några större kompromisser, jag vet att min partner alltid står med öppna armar fylld av energi att ge mig och jag vet att min partner alltid kommer att älska mig precis så som jag är.

Jag har full kontroll över ”träningen” för att jag väljer mina tankar och genom mina tankar väljer jag mina handlingar. Jag kan välja att sticka iväg på en tre månaders roadtrip utan att säga ett ord till ”träningen” om att jag kommer att vara iväg ett tag. Jag vet att ”träningen” alltid står med öppna armar fylld med energi alla dagar, alla dygnets timmar för jag har med mig den i min ryggsäck jag alltid bär för inte behövs det någon märkvärdig utrusning mer än du själv för ett bra pass. Jag vet att oavsett om jag lägger på mig några kilon, är arg som ett bi eller är sådär lycklig så det nästan sticker i ögonen på alla man ler mot så kommer ”träningen” alltid att vilja vara mig nära och älska mig.

Jag är dig evigt trogen, genom vått och torrt, genom svåra såväl lätta tider och genom allt som kommer att dyka upp på resan genom livet. Jag kommer alltid att vara din närmsta.

Malou

För mig är det skrämmande att vi blundar för det faktum att vi idag är i vårt livs värsta form rent fysiskt. Kulmagen är ett faktum efter alla helger av frosseri, den dåliga hållningen ett bevis på det eviga soffhängandet, det dåliga flåset är effekten av att alltid ta hissen istället för trapporna, bilen istället för cykeln och vidare är den dåliga attityden och ständiga tröttheten en biverkning av dålig energilös kost. Charmigt, glamouröst? Nej, skulle inte tro det.

För mig är det idiotiskt av oss att vi låtit vår ohälsa ta över våra liv. Vi luras dagligen av att välja de snabba, men ofta osunda valen. Vi frestas av att välja genvägarna som tar oss dit vi vill men slänger oss tillbaka lika snabbt likt en slangbella. Vi vill leva ett långt och lyckligt liv men samtidigt behandlar vi oss själva som sopstationer. En ekvation som inte riktigt rimmar rätt i mina öron.

Enligt mig själv besitter jag tillsammans med alla andra personliga tränare en av de viktigaste uppgifterna i samhället. Hälsa är grunden för allt. Det låter kanske överdrivet men ta dig en tankeställare så ska du se att du håller med mig. Kan du resa till alla dessa exotiska platser i världen om du är sjuk? Kan du njuta av goda vänners sällskap en fredagskväll om du är sjuk? Kan du känna den där sanna hårresande glädjen över att allt är så perfekt om du lider av en sjukdom? Tillsist, kan du jobba och med det tjäna pengar som är nyckeln bakom 99 % i vår värld om du är sjuk? Svaret är nej.

För mig är det en självklarhet att jag ska vara med och förebygga och stoppa upp det framväxande osunda levernet i vårt samhälle. Vad skulle vara viktigare liksom?

Ställer mig varje dag frågan: Hur kan ägg smaka så förbannat bra dag ut och dag in?

Det är inte den som kämpar hårdast på gymmet som lyckas med en förändring. Det är heller inte den som äter bäst som lyckas med en förändring. Det är vidare rent direkt inte personen som vill det mest som lyckas med en förändring.

För den det handlar om, den personen som verkligen lyckas med en förändring är den som har tålamod. Det är den som fortsätter när de andra saktar ner, det är den som ökar när läget utifrån skulle ses som lönlöst eller omöjligt, det är den personen som får resultat.

Bild från http://crossfitmalmo.se

Dagens andra träning blev crossfit med Jonna. Passet bestod av en massa, allt från armhävningar med klapp till agression, tappa k.b på näsa och korta korta spurter. En mixad kompott med andra ord. Grymt att dela upplevelsen med en likasinnad Jonna!

Personbästa i marklyft, 105 kg. Kunde nog fixat något kilo till men rädslan att göra något dumt med ryggen vägde tyngre idag.. Fortsättning följer!

Problemet som råder är att vi har alldeles för högt uppsatta mål och krav på oss själva. Vi vill en massa men ofta är de långt ifrån realistiskt när det kommer till hur verkligheten ser ut.

Fråga dig själv följande...

Hur många träningspass i veckan kan du ta dig tid till att träna under hela din livstid?

Alltså, om du hade varit tvungen att bestämma här och nu hur många träningspass/timmar i veckan du hade kunnat lägga på träning under hela din livstid, hur många skulle det bli? När man sätter frågan i ett perspektiv likt det här blir svaret ofta annorlunda men betydligt rimligare om man bara frågar hur ofta vill du träna.

Visst, oavsett om du är motionär eller elit har du perioder. Träningsmängden går upp och den går ner. Så är det, det är livets gång. Men alla kan ha ett minimum och ett uppsatt mål för vad som är rimligt. Är ditt minimum ett pass i veckan under hela din livstid eller skulle du kunna sätta 2-3 pass som ett minimum och resterande som en bonus?

Att komma fram till svaret på frågan ovan är viktigt för att lägga träningen på en nivå som känns motiverande och inte skapar massa måsten och press. Fråga dig själv, fundera och analysera. Sen tar du fasta på det här minimumet, följer det och ser övriga träningspass som en bonus.

Pannkakor till frukost är aldrig fel. Särskilt inte när de är fullproppade av protein. Mm!

1. Steg ett är alltid att du ska göra av med fler kalorier än du stoppar i dig. Men det är långt ifrån hela sanningen, läs vidare.

2. Se till att få i dig övervägande protein (minst 30% av dina måltider) och bra fetter (avokado, olivolja, nötter osv.) som kommer att öka din mättnadskänsla.

3. Regelbundna måltider är nyckeln då det kommer leda till en bättre reglerad hunger och normala mängder mat vid varje måltid.

4. Du utesluter allt socker. Tomma kalorier, snabba kolhydrater, processad och förädlad mat. Socker, socker,socker.

5. Du utesluter all gluten. Alla kroppens system inklusive chanserna till viktnedgång kommer att gynnas avsevärt av att utesluta gluten.

6. Du planerar in dina träningsdagar före dina vilodagar. Kroppen behöver vila ja, men vi är knappast i riskzonen att behöva oroa oss för att vi kommer att bli övertränade.

7. Du tränar på olika intensitetsnivåer. Allt från lätt ansträngande till mycket ansträngande till extremt och fruktansvärt ansträngande. Genom att ha en bredd på din träningsintensitet kan du lägga in fler pass i veckan istället för att köra 130 % vid varje pass och med det bara orka 2 pass/veckan.

8. Du sover ordentligt. Det här är väldigt individuellt men omkring 7-8 h/natt brukar de allra flesta kroppar må bra av att sova.

9. Du har tålamod och fortsätter slita trots eventuella motgångar.

10.  Du ger aldrig upp, du bara ökar, och ökar och ökar.

V.19- Egenträning

Mån- Pass 1. Fokus axlar & mage. Pass 2. Crossfit

Tis- Pass 1. Crossfit. Pass 2. Fokus rygg & biceps

Ons-Fokus bröst & triceps

Tor-Crossfit

Fre-Löpning 7 km med inslag av spänsträning/ben

Lör-Löpning 7 km

Sön-Cirkelträning med hopprep,rockring och pilatesboll, fokus överkropp

Vardagsmotion är inte inräknat i ovan. Jag cyklar varje dag mellan 4-20 km och promenerar morgontid 60.

Cred till min klient Karin som för övrigt är den jag har tränat längst som igår löpte halvmaran i Göteborg på 1 h och 53 min. Fantastisk tid som man inte kan annat än imponeras av.

Som en parentes här är att hon löpte vartenda steg i hennes vibram five fingers. Undra vem det är som har fått henne förälskad i dessa underbaringar...

Från att ha tränat specifikt till det här loppet i mer än 6 månader fortsätter vi nu mot nya mål och tider tillsammans! Vi pysslar dessutom med ett litet projekt som kommer att delas på bloggen så småningom, det är med andra ord inte sista gången ni hör om Karin!

Frågorna är lika många som svar när det kommer till stretching. Är det något jag har lärt mig det senaste året som PT är det att det ibland handlar mer om att luta sig på egna erfarenheter och känslor och med det ibland lägga det vetenskapliga och det som utifrån anses som det korrekta och självklara åt sidan. Så med det vill jag om stretching säga följande.

Att inte stretcha är synonym med att du blir stel. Du kan öka din rörlighet genom stretching men du kan aldrig någonsin bli stel av att inte stretcha. Det är inte så enkelt som att avsaknaden av stretching gör att du får en orörlig muskel. Det handlar om hur du tränar dina muskler som avgör huruvida din muskel blir stel och därmed kort.  Läs vidare.

Stretching kan aldrig någonsin förebygga träningsvärk. Det finns inga som helst vetenskapliga studier som visar på att stretching förebygger träningsvärk. Att stretcha kan som sagt öka din rörlighet och med det upplevs din träningsvärk som innebär ett stelt tillstånd som betydligt lindrigare.

Jag stretchar aldrig. Och skulle jag få för mig att stretcha är det i avslappningssyfte och som en skön grej för att komma ner i varv efter ett tufft träningspass. Det här är något jag tycker ni också borde göra. Gillar ni att stretcha så fortsätt att göra det. Känner du att du får ut något av det så fortsätt att göra det. Stretchar du för att förebygga träningsvärk och för att du har hört att man blir stel av att inte göra det, sluta att göra det.

Jag blir inte stel av att inte stretcha. Varför? Jo, för att när jag tränar arbetar jag alltid i muskelns fulla längd. Att arbeta i muskelns fulla längd ger inte dina muskler några utrymmen till att bli korta och därmed stela. Att arbeta i muskelns fulla längd är både effektivare och skadeförebyggande och något som alla borde sträva efter oavsett mål med träningen. Också uttryckt att ta ut ”the proper range of motion”.

Mitt främsta tips är att arbeta mycket med rörlighetsträning och vidare ”full range of motion”. Med rörlighetsträning menar jag dynamiska rörelser som involverar stora muskelgrupper och utmanar ursprung och fäste att avlägsna varandra ut i det yttersta läget. Det här görs i första hand utan viktbelastning. Skilj detta med stretching som innebär att du statiskt sträcker ut en muskel. Med full range of motion menar jag att arbeta i muskelns fulla längd. Alltså att sträva efter att ex. att göra knäböj hela vägen ner till golvet och inte stanna när knäleden är i 90 grader.  Personligen använder jag mig mycket av en träpinne för att sträcka ut mina muskler i dess fulla längd och förbereda de inför tyngre viktträning.

På mindre en 1 vecka har jag på ett eller annat sätt varit i kontakt med tre fall. Tre fall! För några år sedan visste ingen, inte ens jag, vad det ens var och hörde man någon som gjorde det var det bara någon tvåhundrakilos kloss från andra sidan Atlanten.

Jag pratar om inget annat än gastric bypass. En operation, ett ingrepp där din övervikt reduceras och du vaknar upp ur din narkos i den kropp du alltid ”kämpat” för.

En övervikt kommer inte över en natt. Den kommer inte över en vecka. Den kommer inte utav att ha frossat i godis, chips, läsk och glass över en helg. En övervikt kommer av vanor, av ett beteende och sätt att leva. Det här innebär att man måste förändra ett beteende. Det förhållningssätt till det som bidragit till en övervikt. Det är först när du har förändrat det som det är lika med något hållbart.

En operation förändrar inte ett beteende. Det löser inga överviktsproblem mer än att det sopar det under mattan vilket inte är någon lösning. Jag köper inte att du menar att du får en kickstart, ett nytt tänk och en ny livsglädje genom att halvera din kroppsvikt och på så sätt motivation till att sen bibehålla din nya kropp. Den här motivationen håller en vecka, max en månad, och sen kommer det som orsakat din övervikt ta över och du är i samma ruta igen. Din brist på kunskap kommer att bli boven samt din lathet tillsammans med oförståelse över vad det krävs för att faktiskt hålla en sund vikt och hälsosam inställning till din kropp.

-Jag har testat allt, viktväktarna, cambridge, piller och GI-metoden men inget fungerar på mig!

Okej, har du testat något som kallas tålamod, hårt slit och en dos vilja? Har du testat att kasta din lathet i papperskorgen och börja träna mer än en vecka åt gången och med träna menar jag träning med mig eller någon annan som förstår vad this is all about?

Det kommer alltid att vara såhär, människor lyckas inte, men de är inte dieterna som det är fel på. För du kan gå ner i vikt av samtliga dieter som presenteras, tro mig. Allt handlar om ifall du kan följa de vilket du vid nio av tio fall inte kan. I taktiken fungerar de alltså suveränt men i praktiken nej.

Problemet ligger alltså inte i dieterna. Problemet ligger i dig, i oss själva. Problemet om att vi inte ger oss fan på det, att vi inte vill tillräckligt mycket och att vi inte kämpar tillräckligt mycket för att nå våra mål.

Vad som nu är tragiskt, sorgligt och skrämmande är att vi inte ens ska behöva kämpa för vad vi vill uppnå. Vi ska inte ens behöva slänga upp så lite som en krona för att få en kropp som pryder mitt kylskåp och jag dag ut och dag in kämpar för att bibehålla. Vem som helst kan idag få en gastric bypass om BMI:et (när blev BMI en trovärdig metod?) är högre än genomsnittet samt om man slänger sig med meningen ”– Jag har testat allt men inget fungerar”.

Nu må jag låta hård men jag kan inte ens se någon vits med att möjligheten ens finns till en sådan här operation. Folk måste få inse att det inte ska gå att få allt serverat på ett silverfat. Folk ska inse att ens beteende får konsekvenser, inte bara för en själv utan också för sin omgivning. Det är inte synd om en överviktig person, det är inte synd om någon som inte kan röra sig ur sängen för att fetman har gått så långt. Det är självorsakat och då får du stå ditt kast. Alla har ansvar över sin egen kropp och utifrån det går det inte att skylla ifrån sig.

Jag är inte förvånad över att folk ser det här som en lätt utväg från ett liv präglat av ledvärk, dåligt självförtroende och problemet att inga kläder passar. Inte det minsta förvånad. Det är inget annat än ytterligare ett bevis på att vår lathet, vår bekvämlighet och fenomenala förmåga att ursäkta oss.

Som en liten avslutning och sammanfattning på den här diskussionen, det känns för jävligt och pisses me of att mina skattepengar går till de här operationerna. Punkt.

Det är nice att duscha efter en promenad i ösregn.

Lite lätt löpning med inslag av spänsthopp av olika slag blev dagens träning. Pulsklockan var på och sammanfattningen av den blev:

Varaktighet: 54.31 min
Kalorier: 505 kcal
Fettförbränning: 22.04 min
Kondition: 32.14 min
Genomsnitt: 143 slag/minut
Max:164 slag/minut

Ett skönt pass för att rensa bort lite slaggprodukter från veckans pass. Trevlig fredagskväll på er vänner!

Unnar min kropp en fantastisk lunch denna fredag. Vem har sagt att man behöver pasta och ris för att fylla tallriken?

Ibland frågar jag mig själv hur det är möjligt att längta så innerligt efter något som är så fruktansvärt jobbigt som crossfit är. Den där längtan efter att plåga sig själv, att kämpa tills svetten droppar och man ser dubbelt. För jag är inte den där som bara längtar tills känslan efter, jag tycker uppriktigt sagt att det är kul att träna och jag njuter av att få ta mig igenom övning och set tills kroppen värker till det yttersta.

Igår längtade jag så oerhört efter att gå in i boxen, kika på tavlan vad dagens fokus skulle vara och börja ladda mentalt i takt som uppvärmningen drar igång. Igår var WOD:en en riktig klassiker, ”Diane”.

Marklyft har jag bra koll på och kunde lassa på RX, 70 kg. Handstands visste jag att jag skulle vara tvungen att anpassa med en box då jag inte skulle lyckas köra alla strikta. Det är inte mer med det. Jag tar mig dit så småningom. Någonstans där i mitten när jag är upp och ner åker frukosten upp och gör en liten vändning i munnen och ner igen. Jag ser i syne och undrar var jag befinner mig. Hur är det möjligt att bli så jävligt så snabbt frågar jag mig samtidigt som jag sätter kroppen på autopilot och bara gör. Någon skriker min tid till mig när jag är klar men då är jag någon annanstans och uppfattar inte en siffra.
Grym workout som tar slut på vem som helst. Jag gick ut i 120 vilket nog var det som snurrade till det tillsammans med en ganska tätt inpå frukost.

Jag befinner mig i byn där du kan lämna din cykel olåst utanför ICA i över en vecka utan att någon rör den.
Jag befinner mig i byn där den enda mänskliga varelse du möter under din morgonpromenad är grannen i morgonrock som hämtar tidningen.
Jag befinner mig i byn det inte märks av om det är måndagkväll eller fredagkväll, ingen är ute oavsett.
Jag befinner mig i byn där du kan handla, inse att du har glömt plånboken, och komma tillbaka senare för att betala din mat.
Jag befinner mig i byn där folk bokstavligt talar svimmar när de ser vad jag har på fötterna.
Men framförallt, jag befinner mig i byn där jag är uppväxt, där jag har mina närmsta och där jag kallar jag är hemma.

Inte skulle jag mot några mutor i världen byta ut mitt älskade Malmö mot det här för trots att jag bara bott i söder i knappt två år känns det så rätt. Det är så jag och jag har hittat min favoritstad i Sverige. Men att få bryta av min vardag som innebär storstadstrafik, pistolskott, människor som rynkar på näsan när man säger att ”-Allt är så krabbigt!” och blåst mot löpturer i skogen, ett lugn synonym med en filbunke och tryggheten man växte upp med är magiskt.

Min annars rastlösa själ kämpar med att inte göra något mer än att bara promenera, löpa, träna, äta länge och långsamt, umgås med närmsta, skratta och njuta av känslan som infinner sig så fort jag passerar den skånska gränsen. Så klart så kommer jag att publicera massa inlägg här också!

Har varit en hektiskt dag och bloggen har bortprioriterats. Bjuder på en bild från dagens "underbara" WOD så lovar jag att berätta mer imorgon och även bjuda på fler bilder och även videos.

250 D.U ska göras men vid varje minut måste du avbryta för att göra 5 hang power clean med 40 kg som var tjejernas RX. När det var klart fortsatte du där du var på dina D.U och väntade in nästa minut för att åter igen köra HPC. Vidare till 100 st kettlebell svings med 16 kg som var vårt RX. Vid varje minut skulle du sätta ner vikten och göra 5 burpees. Och så på det igen.

Min enda tabbe var att jag optimistiskt började med att köra D.U (alternativet var 500 S.U). Inte för att jag tänkte att jag skulle fixa 250 st, det skulle jag göra men det skulle ta lång tid. Så jag missade en del tid när jag istället kunde mata på med 500 S.U direkt. Tiden slutade på 16 minuter däromkring. Inte jättenöjd men slut var jag och ibland kanske man får nöja sig med det.

Två bilder från mina svingar och hang power cleans, inte speciellt smickrande men jag tränar och jag bryr mig då verkligen inte hur jag ser ut då.

Tekniken är bra, öron syns från sidorna vilket är kriteriet för en godkänd sving

Tekniken sitter här också, armar är paralella med golvet i slutläget

Efter en lång dag med flera klienter, promenad, crossfit och gymträning kan jag inte komma ner i varv. Min kropp skriker efter sömn men med småsaker att göra här och där och allt fixande och trixande för att få ihop allt är det svårt att få ro i kropp och själ.

Dagens pass i boxen tänkte jag att jag skulle ägna ett eget inlägg till efter att passet och ev. bilder kommit upp på hemsidan. Något de förhoppningsvis gör imorgon bitti. Jag har samtidigt flera inlägg på gång som ska publiceras. Bland annat inlägg om HIIT, alkohol, rörlighetsträning och mitt förhållande till stretching. Har ett mindre projekt pågång med en klient där hennes samarbete med mig ska sättas i fokus och hon ska få dela med sig av erfarenheter från hur det är att träna med en personlig tränare, eller rättare sagt, hur det är att träna med mig.

Som sagt, min kropp är lite sliten så det är nog dags att krama kudden och sätta dit den där tredje hörnstenen, sömn, på plats.

As fast as possible

1000 m löpning
21 utfall (16+16 kg kb)
21 KBs
21 burpees
750 m löpning
15 utfall
15 KBs
15 burpees
500 m löpning
9 utfall
9 KBs
9 burpees

Kommentar: Älskar passet och det faktum att jag slog min förra tid med hela 55 sek, vilket kändes. Tiden det tog idag var 19.25 min. Rätt ok tid att spendera på gymmet,svårt att klaga på att man inte hinner.

Det eviga men fantastiska matlåde-lagandet.

En övervikt kommer inte över en natt. Den kommer inte över en vecka. Den kommer inte utav att ha frossat i godis, chips, läsk och glass över en helg. En övervikt kommer av vanor, av ett beteende och sätt att leva. Det här innebär att man måste förändra ett beteende. Det förhållningssätt till det som bidragit till en övervikt. Det är först när du har förändrat det som orsakat din övervikt som det är lika med något hållbart.

Det är det här som är svårt. Svårt som in i bänken. För mig där träning och en sund kosthållning ligger mig närmst hjärtat är det svårt att veta vad man ska trycka på för det är något som för mig är så givet. Jag kan med min passion ge inspiration och motivation i stora lass till en person men det måste finnas en inre motivation från personen i fråga. Jag kan inte bygga in ett träningsfreak a la Malou i mina klienter, det är omöjligt. Det måste finnas något inre som drar i personen, en inre motivation som får personen att vilja kämpa järnet även när jag inte är i närheten.

Det här fröet, inre motivation, kan jag såklart bidra till att gro. Det här gör jag genom att trycka på bakgrund till saker och ting. Jag försöker få mina kunder att inse vikten av att hitta regelbundenheten i sina träning- och kostvanor. Att allt långt ifrån handlar om det yttre, att även om du inte har en mage som väller över byxlinningen har du ingen anledning till att säga att du inte skulle behöva träna. Det handlar om att få människor att vilja ta hand om sig själva, att helt enkelt investera i sig själva. Det handlar om att göra en person medveten, att förstå varför det inte är optimalt att ta två matskedar strösocker i filen varje morgon. Det räcker inte bara att veta att det inte är nyttigt, vilket de flesta vet socker inte är, för still, startar personen varje morgon med de här två matskedarna strösocker i filen.

Allt handlar om kunskap, med kunskap blir du medveten. När du är medveten har du fötterna på jorden, ögon och öron öppna och med det kan du göra en förändring i den riktning du önskar. Inte förr.

Sista tänkvärda ord: Ibland är det viktigt att inte bara göra. Ibland är det otroligt viktigt att bara göra. Du når kortsiktiga resultat genom att bara göra, men du når långsiktiga och hållbara resultat genom att förstå varför du gör.

AMRAP 20 min:
10 SDHP (20 kg)
15 KBs
10 pullups
15 front squats

6 varv+10 SDHP+14 KBs

Kommentar: Död

Till mina tjejkompisars stora förskräckelse skymtade jag en ådra på vänster axel i förmiddags under träningen, (det såg bra ut!)...

Konstaterar att jag aldrig i hela mitt liv har mått såhär bra som jag gör nu. Konstaterar även att jag aldrig i hela mitt liv har varit i såhär bra form jag är i nu. Jag är långt ifrån den toppform jag har i mina mål och drömmar men jag är i bra form absolut.

Mätningarna igår visade åt helt rätt håll och jag kan bara tacka min disciplin, hårda slit och jädranamma för det. Det känns grymt att känna sig stark och samtidigt snabb. Det känns grymt att vara rörligare än på väldigt länge och samtidigt explosivare än på väldigt länge. Att vidare vara uthållig och smidig känns också rätt lyckat. Mångsidigheten är kraftfull, den är respektingivande och väldigt väldigt användbar. Framförallt känns det grymt att jag har makten över min kropp, att det är jag som bestämmer och tar den dit jag vill. Att det är jag som vill, ingen annan kan vilja åt mig, att det är jag som gör, ingen annan kan göra åt mig.

Det är häftigt, nästan magiskt, och alldeles overkligt hur mycket ens kropp är kapabel till. Jag förundras över hur den dag efter dag följer med mig på mina äventyr. Den håller, den är stark och framförallt så är den funktionell. Jag vet att jag skulle kunna hoppa över ett staket om jag var tvungen, jag vet att jag skulle kunna spurta iväg i 190 km/h om jag blev jagad, jag vet att jag skulle kunna ha kraft att flytta ett bildäck flera hundra meter om det var tvunget. Samtidigt vet jag att jag skulle kunna ställla mig på händer om mina fötter gjorde så ont att de inte gick att stå på. Jag vet att jag skulle kunna ta upp något på golvet om mina knäleder stelopererades och jag var tvungen att bara fälla höftleden utan att då kunna böja knäleden.

Det är det här som är magiskt och det är vad jag ägnar min fredagslunch till att förundras över. Hoppas ni har en varm och solig lunch och att ni gör er helg lika bra som jag tänker göra min!

Ett smakprov på hur hälften av min mat under en dag kan se ut. Nu träning sen jobb!

Dagens pass var med fokus på marklyft.
5-5-5-3-3-3

Mina lyft blev:
60-65-70-75-80-90

Hade gott och väl kunnat lägga på lite mer i ett tidigare skede. Startvikten på 60 kg skulle kunna ha legat högre men jag är helt ok nöjd med de sista tre på 90 kg.

Par i par betade vi av dagens bonus. RX var 80 kg för tjejer och cred till mig själv och lite skryt att jag fick upp stången 42 gånger.

"Bonus"
7 rounds each of: (1 work/1 rest)
6 Deadlifts (120/80kg)
8 Pullups

Träningsvärken är redan här, grymt!

Att vara elitidrottare är synonym med att ständigt vara på topp, till varje pris. Det handlar inte om att äta den mest varierade kosten för att få i sig så många näringsämnen och vitaminer som möjligt utan snarare om att äta den mest optimala kosten för att kunna prestera inför en tävling.

Se bara på alla före detta ex. idrottsmän som har enorma titlar och prestationer i ryggsäcken men idag entrar expertsoffan på canal+ sändningar med en säckig hållning och mage som väller ut över byxlinningen. Är det här hälsonördar? Knappast inte. De är bara före detta idrottsmän som har en gång har varit i god form på grund av att deras idrott har krävt det. Alla deras steg har gjorts med hänsyn till deras resultat. Tre pass om dagen är optimalt för vad de ska prestera under en kommande tävling och en sportdryck under ett maraton är optimalt för att fixa att hålla ut till slutet. Men är tre pass om dagen optimalt för din hälsa? Är en sportdryck optimalt för din hälsa?

Skilj på träning och kost i linje med hälsa och träning och kost i linje med prestation.

En hel del jobb, egenträning, massor av god mat och sol har gjort att min kropp slått volter av lycka hela dagen. En kund kvar sen ska jag försöka mig på en nyttig tacogratäng, improviserat absolut!

Träning och hälsa är ett debatterat ämne, ett hett debatterat med otroligt många experter, både de som faktiskt är och de som självutnämner sig till det. Det går att säga vad som helst och det finns alltid någon som kan sätta sig emot det. Det går som expert att säga en sak och sekunden efter säger en annan expert en annan, helt tvärtemot, som också är sant utifrån ett annat perspektiv. Det är lite så visan går. Ett evigt flipperspel som bara kommer att upphöra genom att vi slutar bry oss. Något vi aldrig kommer göra.

Det här vill jag att ni ska tänka en gång extra på innan ni tror på allt ni hör, allt ni hör från alla dessa så kallade experter. För vad definierar en expert egentligen? Är det en person som kan rabbla statistik, nummer och studier och samtidigt få alla rätt på en tenta inom det område personen anser sig vara expert inom?

Många har förmågan att med en stark ton, ett respektingivande ansikte eller rent av ett barskt språk få otroligt många över på sin sida, medan sanningen kanske i själva verket egentligen är att personen inte alls kan speciellt mycket om vad den snackar om och egentligen borde stänga käften om just det ämnet. Vi måste ha med i beräkningen att vissa är bättre på att snacka än andra, bara för att en person har förmågan att lägga orden rätt betyder det inte att det som den säger är rätt. Var kritisk, oavsett om din största förebild, säger att det är optimalt med proteinpulver är det verkligen vad som är optimalt för dig?

Det finns väldigt mycket man kan läsa sig till, men är det att besitta kunskap? Är en 5-årig högskoleutbildning med både den ena och andra master och kandidat-examen ett tecken på att man besitter kunskap och kan kalla dig expert inom något? Är det så enkelt? För mig är det här ett första steg till att bli en expert men det som verkligen gör dig till en expert är när du tar in kunskapen, analyserar, testar själv, analyserar igen, förstår varför och därför och bakgrund och anledningar. Kort och gott, du formar om din kunskap som från början bara är fakta till egna ståndpunkter, analyser och erfarenheter. Använder du dig av det här tankesättet kommer du kunna bli en expert och inte bara en sådan som repeterar det som du hört.

Medveten om att texten kanske saknade en röd tråd men jag skrev det som var på hjärtat och det kom idag ut på det här sättet, i den här ordningen.

Mmm!

"Det är vad du äter som avgör hur mycket du äter."

Mental träning är A och O för dina fysiska prestationer. För att förstå det här måste du komma ur din bekvämlighetszon och faktiskt göra sådant du aldrig trodde var möjligt. Du måste pressa dig, utmana dig till det yttersta och först då kommer du förstå innebörden av det mentala arbetet.

Sitter i det här nu och tänker igenom kvällens pass, efter avklarade kunder, som kommer att bli crossfit. En WOD som jag har gjort hela två gånger innan, vilket är ovanligt, vill jag nu utmana mig i ytterligare. Tid ska spräckas och vikter ska höjas. Min mage pirrar och jag känner en sån där härlig nyfikenhet inför uppgiften. Kan knappt vänta, men först en kostrådgivning!

Älskar Malmö för sitt utbud av allt som växer. Färska jordgubbar är ett måste från idag till sommaren är slut!

Titta vad jag sprang på för ett alldeles förträffligt pris.

”Bananas are for monkeys”, säger reklamslogan till den kanske mest säljande sportdrycken på marknaden, Gainomax. Vad kunde vara mer rätt? Vad är människan besläktad med om inte apan?

Med den här lilla inledningen kanske ni kan förstå vilken ståndpunkt jag har när det kommer till denna populära sportdryck.

När man köper en Gainomax Recovery så får man i sig; UHT-behandlad mjölk, maltodextrin, socker, mjölkprotein, arom, stabiliseringsmedel, karragenan, laktasenzym

UHT-behandlad mjölk har hållbarhetsbehandlats genom värmebehandling. En process som gör en så naturlig produkt du bara kan hitta till en läskigt onaturlig produkt. Jag menar, hållbarheten blir 4 månader när mjölken har UHT-behandlats. Är det inte oroväckande? UHT-behandlad mjölk kallas också ultrapastörisering, lägg märke till ultra som kan översättas till extremt. Läs här vad jag skriver om pastörisering,http://malouwernersson.se/2011/november/ju-fler-kockar-desto-samre-soppa.html

Maltodextrin är kort och gott kolhydrater som främst används som utfyllnad i sötningsmedel.

Socker, behöver jag säga mer?

Mjölkprotein, proteinet som finns i mjölk.

Arom, en doft.

Stabiliseringsmedel, ämnen som hjälper till att upprätthålla ett livsmedels fysikaliska och kemiska tillstånd. Med andra ord skulle det aldrig finnas stabiliseringsmedel om det inte fanns kemiska ämnen.

Karragenan, förtjockningsmedel, med andra ord ett kemiskt ämne.

Laktasenzym, laktas är ett enzym som finns i tarmarna vars uppgift är att bryta ner mjölksockret laktos.

När jag säger traditionell styrketräning syftar jag på det de allra flesta gör i gymmen, bänkpress, militärpress, bicepscurl (i massor) och liknande övningar. Kort och gott kan man beskriva den traditionella styrketräningen som den isolerade styrketräningen. Du arbetar med en och samma muskel i en övning, du arbetar ofta inte med fler än 12 reps. för då går det över till uthållighetsträning och 3-4 set är kanske vanligast med ca 1 min vila. Jag vill med det här inte dissa traditionell stryrketräning, för jag använder det, både själv och till mina klienter. Men mitt hjärta finns i det funktionella, det är inget att hymla om, det är där jag ser man kan göra som mest framsteg och möjligheter till utveckling på alla olika plan. Funktionellt går ihop med kettlebells.

Det är många av de som förespråkar den traditionella styrketräningen som rynkar pannan när de hör träningformer som kettlebells. Många menar att det är livsfarligt, att det är lika med noll utveckling och att skaderisken är något enorm. Kanske är det ett försvar då en person som har tränat väldigt mycket traditionell styrketräning oftast är rätt lost så fort den får prova något funktionellt. Inte konstigt, det är deras motsatser.

Livsfarligt blir något först om du inte vet hur du ska göra det, noll utveckling får du om du inte går 100 % in i det och gör rätt och ja skaderisken blir enorm om du inte anpassar träningen till din faktiska ambitionsnivå och teknik.

Den grundläggande övningen inom träningsformen kettlebells är en sving som görs med start med båda händer greppade om viktens handtag på raka armar ”mellan” benen. Genom en rörelse som kommer från höften lyftes kettlebellen i ett svep över huvudet och tar samma väg ner. Det här är en rörelse som inte går att likna med något inom den traditionella styrketräningen och många hävdar att det är en fullt okontrollerad övning som gör mer skada än nytta och att människor har krökt sina ryggar och fått skador för livet av den övningen. Konstigt tänker jag då jag bara har erfarenhet av att mina kunder blivit starkare av den...

-          Men det där kan inte alls vara bra för ryggen!

-          Det ser jätteostabilt ut!

Klart som korvspad övningen svings anses som livsfarlig om den dels, är främmande och ny men också om personen i fråga ger sig på övningen utan någon som helst aning om var kraften ska komma ifrån samt vilken vikt som anses som en bra startvikt.

Jag blir irriterad när folk uttalar sig om att funktionell träning och som i inlägget berört, kettlebells, är livsfarligt och skadeframkallande.  Allt är lika med livsfarligt om man inte gör det rätt och allt är lika med skador om du inte vet hur du ska göra och vad du bör undvika.

Dagens…

Humör: Gott, bra dag!

Känsla: Känner mig lugn med hela veckan planerad och färdigstrukturerad

Planer: Redan jobbat med kund, tränat Crossfit och ätit lunch. Eftermiddagen består av jobb framför datorn då kostschema ska skrivas samt häng i solen

Tanke: ”En sak i taget”

Utmaning: Motivera mig till ett pass nummer två när solen gått ner så jag hunnit återhämta mig sedan lunchpasset.

Positiva: Nöjd över vad jag ser i spegeln

Negativa: Näsa och ögon rinner av allergi och fröken Wernersson vägrar ta allergimedicin…

Kyckling är grejen!

Dags att provträna på ett nytt gym för variationens skull. Det blir ett lugnt pass fokuserat på överkropp och muskelkontakt. Sen blir det jobb eftermiddagen lång. Hej!

Med en fruktansvärd träningsvärk i benen bad jag en bön innan jag begav mig ner till boxen i förmiddags, snälla låt de inte vara squats på dagens WOD. Kanske hade det varit mer effektivt att bara hålla min käft i schack och inte bett den där bönen för oj vilken squats-fest det blev. Lite uppvärmning med kettlebells i ett rätt behagligt tempo.

Det kanske bästa med CrossFit är att varje WOD ofta är ett pass du aldrig kört eller isåfall för väldigt väldigt länge sen. Så pass länge sedan att du antingen har förträngt det för att det var så hemskt jobbigt eller bara har ett svagt minne av det som inte innebär så mycket känslor kring det. För mig är det här bra för att du dels aldrig vänjer dig rent fysiskt, kroppen chockas ständigt, men också för att du inte vet vad som komma skall förrän du verkligen har tagit dig igenom passet. Du kan aldrig förutse hur jobbigt några övningar kan bli tillsammans, med ett visst antal reps. i en viss tid.

När jag läser att vi har en AMRAP på 25 min tänker jag att det är fruktansvärt länge, vilket vidare innebär fruktansvärt tufft. Men när jag sedan ser övningarna tänker jag att det kommer gå snabbt för att de är få reps. vilket då kommer att upplevas gå fortare då bytet av de tre övningarna går undan. Aldrig tänker jag att det kommer att bli lätt, nej, men jag tänker att det kommer kännas lätt rent mentalt. Alla dessa tankar och böner, varför ger jag mig ens in i det.

Aldrig någonsin har jag pressat mig så mycket som idag mellan 12.10-12.45, aldrig någonsin i hela mitt liv. Det är inte en gång utan flera gånger ordet ”fuck” kommer ur min mun under WOD:en. Det ska mycket till för att jag säger ”fuck” i träningssammanhang, det är en sak som är säker. Nån stans där i mitten, eller rättare sagt efter bara 5 min in i WODEN säger jag till instruktören att det här inte är kul nånstans, och han ger mig ett snabbt svar att det inte alltid behöver vara roligt. Ordet ”fuck” lämnar min mun en gång till efter den responsen och får mig trots allt att öka tempot ytterligare.

WOD:en såg ut såhär:

9 dubbel kettlebellsving (12+12 kg)
7 front squats (12+12 kg)
5 pushpress (12+12 kg)

As many rounds as possible under 25 min i par. Den ena kör en runda och byter sedan av med den andra. Låt er nu inte luras av att man trots allt fick vila när den andra körde, för har man en likadan galning som jag själv och kör med så vilar man inte. Då kör man snabbt och vilan blir minimal. Trixet var också att man aldrig fick sätta ner vikterna, eller gjorde man det så räknades inte rundan. Trettiotre rundor kunde vi åstadkomma under 25 min vilket stod sig rätt bra på tavlan bland de andra.

Ska hålla utkik på hemsidan ikväll om de publiceras några bilder från passet som jag då såklart lägger upp. Ha en underbar torsdagskväll!

Dagens WOD var rena helvetet. Jag kan inte ens räkna på två händer hur många gånger jag tänkte tanken "Nu ramlar jag ihop!".

Berättar mer ikväll för nu ska magen fyllas och kvällens kunder ska sedan få slita.

THE KING OF ALL EXERCISES!!!!
I wanna gain muscle.............SQUAT!!
I wanna lose fat.....................SQUAT!!
I wanna be stronger..............SQUAT!!
I wanna be more powerful...SQUAT!!
I wanna be awesome ......SQUAT!!!!!!
Pretty simple.

Squat is one of the best if not the best exercise we can do, lean to love the Squat and the body will learn to love you.

Here´s a short list of why that is:

build strength and enhance power
add body muscle
develop core strength
injury prevention
knee tracking, stability
glute, quad, hamstring activation
ankle mobility
hip mobility

(Text tagen från Crossfit Malmös hemsida)

Mellanmål måste vara Guds gåva till mänskligheten. Keso, jordgubbar och nötter utgör ett perfekt sådant mål och du får i dig bra med protein, rätt fetter och mindre kolhydrater.

P.s. Från att ha kvävts av tanken på keso är jag nu helt tokig i det, good for me.

Lunchen idag blev chili- och vitlökskryddade biffar. Fantastiskt gott!

Jag kan nog nästan skriva under på att den vanligaste frågan vi personliga tränare får är hur man blir av med ”det här” och sen tar personen ett rejält tag om fettet som pryder magen likt ett isolerande bälte. En definition likt rutor eller den som vill kalla det tvättbräda är ofta det ultimata och målet för väldigt väldigt många som tränar.

För att börja från början. Alla har de så kallade magrutorna, vissa mer än andra av genetiska skäl, men det som avgör om de är synliga utåt, med blotta ögat, är att vissa har underhudsfett som döljer de. Vilken slutsats drar vi här då, jo, att det man måste göra är att bli av med underhudsfettet för under där finns de tvättbräde-liknande konturerna.

Hur blir du av med ditt underhudsfett på magen?
Till att börja med, du gör inte 600 situps om dagen. Du tränar heller inte mage vid alla dina pass utan det du gör är att öka på din kardioträning. Min rekommendation här är att mixa lågintensivt med högintensivt. När jag säger lågintensivt syftar jag på ex. promenader eller cykelturer som är perfekt att lägga in som inslag i din vardag utan att låta de ta massa extra tid i anspråk. Gå hemifrån 10 minuter tidigare på morgonen och promenera till jobb istället för att hoppa på bussen kan vara en bra start. När jag säger högintensivt syftar jag på tuffare träning som i min värld stavas intervaller. Intervaller går att utföra genom att löpa, ro, cykla, crosstraina. Läs om vad jag tidigare skrivit om intervaller här: http://malouwernersson.se/2011/august/nyckeln-till-resultat-och-framgang.html

Träna magen
Magen är lik precis alla andra muskler, de är beroende av vila för återhämtning. Med det här vill jag säga att det är lönlöst att träna magen isolerat varje dag. När jag tränar mina klienter påminner jag de alltid om en konstant spänning i magen, oavsett om du kör knäböj eller ligger i bänkpressen. Jag vill att deras magar är med då det är vårt center och den plats du kan hämta otroligt mycket kraft ifrån. Härifrån skulle jag vilja säga att man har otroligt mycket gratis om man jobbar väl med det.

Det är jättesvårt att ge ett förslag på hur man ska träna magen för att få bästa resultat. En del behöver bara titta på en bild med en man med 6-pack medan en annan måste slita i flera år, med kost såväl träning, innan rutorna ger sig till känna. Träna magen alltså på samma sätt som övriga muskler, visst du kan ha ett fokus på magen, och då får du såklart lägga upp din träning utefter det. Personligen tränar jag magen isolerat två gånger i veckan men kopplar in den mer eller mindre i all min träning som grundar sig i crossfit som är en träningsform där i stort sett allt grundar sig i din bålstabilitet.

Vad kommer att vara avgörande?
Den sista hörnstenen för att få till det så kallade sex-packet är att reglera kosten. Magrutor görs i köket. Kosten är viktigare än träningen, är det något du ska ”slarva” med så är det träningen, inte kosten.

Summa summarum
Tålamod, hårt slit och en väl genomtänkt kosthållning kommer att vara dina nycklar till ditt sexpack.

Dagens inspiration. I like.

Sitter och filar på ett inlägg om HIIT som är en träningsmetod jag har kört med själv i många år samt även använder på mina klienter, intressant. Håll utkik!

Utvilad,pigg, lite nervös för vad som komma skulle men framförallt riktigt laddad för vilken uppgift jag än skulle få idag. Entrar boxen och går direkt fram till tavlan där dagens träning står uppskriven. Jag läser bland annat boxjumps, jag läser en siffra framför, jag läser siffran 150. Men yes, perfekt tillfälle att verkligen öva på min sämsta övning i hela 150 gånger.

Dagens instruktör kliver fram och går snabbt igenom vad som gäller. Vi ska jobba i par och genom det sätta en WOD på snabbast möjliga tid. E och jag går ihop och bestämmer oss snabbt för att köra RX (=”standardövningarna” och vidare den rekommenderade vikten).

För mig infinner sig alltid en speciell känsla inför en WOD, det är en typ av nervositet över uppgiften, ett pirr och framförallt extremt fokus på uppgiften. Dagens WOD gick kort och gott ut på att den ena gjorde en dynamisk övning med ett visst antal reps. medan den andra stod i en statisk övning tills den andra behövde vila eller ville byta av. Fram och tillbaka höll vi på tills vi båda betat av våra repetitioner för att gå vidare till nästa. Vi hade ett grymt tempo och medan vi såg våra motståndare vila och kippa efter andan körde vi på och ”vilade” genom att byta av varandra betydligt oftare så den ena fick ”vila” i den statiska positionen, med det inte sagt att det var lätt. Det var tufft var du än var.

21:55 min kämpade vi på och någon stans där i mitten snubblade jag till under mina boxjumps och rev upp smalbenet. Slarvigt men det känns som att det händer alla nån gång och nu var det min första gång. Svettiga och skakiga skrev vi upp vår tid på tavlan och kunde konstatera att det var en av de bättre tiderna idag.

Här är min träningsvecka i korta drag. Ett träningspass definierar jag som en stund, allt från 15 min till 60 min, då jag ägnar någon av mina kroppsdelar eller kvaliteter (kondition, styrka, rörlighet etc.) uppmärksamhet och fokus. När jag har dubbelpass är de ofta fördelade väldigt tidigt på morgonen/förmiddagen och sent på kvällen efter mina klienter. Det här gör då att min återhämtning blir optimal där emellan och det finns inget som stjälper mer än hjälper min utveckling.

Mån- Vila från egenträning

Tis- Pass 1. Fokus axlar och mage. Pass 2. Lätt löpning 2x2 km samt nötning av olympiska lyft och avslutningsvis en WOD

Ons- Pass 1. Fokus rygg, biceps samt roddintervaller. Pass 2. Crossfit, fokus, löpning

Tor- Vila från egenträning, 2 löprundor med klienter (jag blir ansträngd ja, men det är inget som går under vad jag kan kalla egenträning då uppmärksamhet och fokus inte är på mig)

Fre- Vila från egenträning

Lör- Pass 1. Fokus bröst, triceps,mage samt kardio i maxlutad backe på löpbandet. Pass 2. Intervallpass löpning

Sön- Crossfit i boxen, hela kroppen tränades

Ben var tanken skulle läggas lite extra fokus på som pass nr.2 idag men jag får avvakta tills imorgon då mina smalben fick rejält med stryk då jag föll under boxjumpsen i boxen i förmiddags. Annars är ben min paradmuskelgrupp och det jag ser till att lägga mest fokus på då jag inte inget hellre vill är att ha både välsvarade och starka ben.

Vardagsmotion är inte inräknat i ovan. Jag cyklar varje dag mellan 4-20 km och promenerar morgontid 60 min då jag inte har tidiga kunder.

Men såhär kan det alltså se ut. Mina veckor varierar otroligt mycket och det är just det jag gillar. Jag är noga med att lägga fokus på alla kroppsdelar och med det hitta kontakt och få tillfälle att nöta övningar som jag har användning för i boxen och WOD:sen.  Jag är noga med min löpträning, vill förbättra min kondition för att bli bättre på crossfit då det finns stora inslag av det.

..go home! Är lyrisk över det fruktansvärda men roliga passet i boxen denna förmiddag. Rapport kommer senare för nu kallar tvättstugan!